Nu har jag inte skrivit på ett tag. Mår inte bra, ont och trött och har svårt att använda höger arm så jag blir inte långvarig idag tyvärr:(
Vi har varit på middag hos svärmor och svärfar i Frödinge i eftermiddag och kom hem i kväll. Skönt att komma ut lite men nu efter jag tog mina värktabletter så är jag såå trött.
Jag skulle göra vad som helst för att slippa smärtan, igår frågade jag Mattias om han kunde ge mej en såg så jag kunde såga av armen...låter hemskt men så hemsk är smärtan. Har svårt att gå för det känns som om inte knäna och fotlederna håller, jag undrar hur detta ska sluta...
Jag blir rädd när jag tänker på det, jag undrar ibland om jag har någon bindväv i kroppen överhuvudtaget?
Kommer min kropp hålla ihop länge till?
Kommer jag kunna gå om 1år?
Jag undrar så mycket och oroar mej varje dag, jag har inte gråtit innan men nu är jag så sårbar så jag kan gråta när som helst.
Igår kväll grät jag tills jag somnade och skulle kunna börja nu med. Jag kan ha gråten i halsen bara jag pratar om det nu, har jag inte haft innan.
Jag tror jag börjar inse allvaret i detta tillstånd jag är i, men jag tar en dag i taget tills jag har varit i Västervik hos dom som kan.
Nu ska jag snart ta med mej mina 3 älsklingar och sova.
Ha det gott alla!
Jag saknar mina underbara barn som är hos sin pappa sedan i fredags i en vecka. Tomt när de inte är hos mej :(
Älskar er över allt annat! <3
Vi har varit på middag hos svärmor och svärfar i Frödinge i eftermiddag och kom hem i kväll. Skönt att komma ut lite men nu efter jag tog mina värktabletter så är jag såå trött.
Jag skulle göra vad som helst för att slippa smärtan, igår frågade jag Mattias om han kunde ge mej en såg så jag kunde såga av armen...låter hemskt men så hemsk är smärtan. Har svårt att gå för det känns som om inte knäna och fotlederna håller, jag undrar hur detta ska sluta...
Jag blir rädd när jag tänker på det, jag undrar ibland om jag har någon bindväv i kroppen överhuvudtaget?
Kommer min kropp hålla ihop länge till?
Kommer jag kunna gå om 1år?
Jag undrar så mycket och oroar mej varje dag, jag har inte gråtit innan men nu är jag så sårbar så jag kan gråta när som helst.
Igår kväll grät jag tills jag somnade och skulle kunna börja nu med. Jag kan ha gråten i halsen bara jag pratar om det nu, har jag inte haft innan.
Jag tror jag börjar inse allvaret i detta tillstånd jag är i, men jag tar en dag i taget tills jag har varit i Västervik hos dom som kan.
Nu ska jag snart ta med mej mina 3 älsklingar och sova.
Ha det gott alla!
Jag saknar mina underbara barn som är hos sin pappa sedan i fredags i en vecka. Tomt när de inte är hos mej :(
Älskar er över allt annat! <3
 |
